Hej alla!

I helgen har det varit storbesök och många presenter till William. Cissis familj kom upp i torsdags och alla syskon var med. Jätteroligt att Jonas och Sofie kom med. Och självklart Filip:) Igår (fredag) så kom morsan med 3 av mina syskon upp med. Och Stefan var med. Imorgon åker Cissis familj tyvärr hem, det är alltid trevligt att träffa dem. Men det blir runt jul nästa gång som vi åker ned. Kommer lägga upp bilder på presenter och lite folk sedan så håll utkik!

Ciao 

Hej hej.

Just nu är det en del att stå i. Inget negativt, bara positiva. Så därför har det blivit lite glest med skrivandet men idag ska jag försöka skriva ut några ord.

För er som eventuellt har missat det så är jag och Cecilia nu föräldrar. Detta är första barnet för oss båda, två personer som längtat efter den rätta och för snart 2 år sedan snubblade vi över varandra. Vi hade och har samma önskan och förkärlek till familjeliv och att få skapa ett barn med kärlek.

15/8 - 2012...detta datum är något magiskt för oss nu. Precis som 15/10 - 2010 då vi blev tillsammans. Men den 15...herregud. Hur ska man förklara känslan? 08.32 denna dag var vår käre son ute i denna värld tillsammans med oss som längtat så länge efter honom. Vi har efter detta kommit fram till en sak...talet 15 är väldigt magiskt för oss. Här kommer en snabb lista över varför;

*15/10-2010: Vi blev tillsammans

*15/7-2011: Slutade med preventivmedel

*15/9-2011: Första och enda mensen efter upphörd användning av preventivmedel

*15/8-2012: Vår son föds

Så ni ser det intressanta här. 15 är den gemensamma nämnaren.

WILLIAM ÄR HÄR

15/8-2012 kl. 05.05 svänger taxin upp vid oss och ska köra in oss till förlossningen. Cissi hade haft värkar hela natten. De hade börjat som snälla sammandragningar kl.17.00 dagen innan men hade eskalerat något otroligt under natten. Och nu kände vi att det var dags att åka. Hela vägen in hade hon värktoppar som fick henne att vrida sig som en ål och nästan vilja hoppa ur taxin i farten. Efter några starka toppar så var vi äntligen inne ca kl. 05.50 Vi ringde på dörren och en barnmorska eller sköterska släppte in oss. Vi tog hissen upp och fick ringa vid nästa dörr. Dörren in till avdelningen där våra liv skulle komma att förändras! Dörren låstes upp. Jag öppnade och Cecilia haltade in...sådan smärta hade hon. Vi mötte 2 barnmorskor. Den ene observerade och den andra sa;

"Här kommer någon som har väldigt ont" och smålog sådär varmt så man känner sig välkommen. Hon tog oss till ett undersökningsrum där vi skulle ta CTG, kolla hur öppen hon var och lite sådant. Hon skulle ligga en halvtimme men hon stod ut "bara" 25 minuter. Sedan var hon tvungen att resa sig. Barnmorskan kom in och hämtade papperet med kurvan på. Återigen hade Cissi haft ett antal starka värktoppar och hon fick en precis när barnmorskan ville kolla livmoderöppning och tapp. Så hon avvaktade tills värken avtog och tog tillfället i akt. Hon kände vid livmodern och sa;

"Du är öppen ungefär 4 cm. Du ska ha barn idag!"

Mitt hjärta gjorde loopar och volter i ett. Jag var glad, ja överlycklig. Men samtidigt jävligt nervös. Hon förflyttade oss direkt efter till en förlossningssal och Cissi fick byta om till sjukhuskläder. Värkarna var nu värre än någonsin och Cecilia kunde få panik vid vissa för de var så intensiva. En barnmorska och en undersköterska kom in och gjorde lite smågrejer redo. De vred igång lustgasen åt Cissi medans jag stod och försökte andas med henne, vid hennes sida. Narkosläkaren klev in då Cissi hade önskat sig epiduralbedövning (ryggmärgsbedövning). Han satt sig i ett hörn av rummet och förberedde saker inför bedövningen samtidigt som han försökte förklara för Cissi hur allt skulle gå till. Han fick ta paus i förklarandet väldigt ofta då Cissi fick toppar konstant nu. Till slut sa narkosläkaren (som för övrigt inte hade börjat lägga bedövning än);

"Jag tycker detta verkar lite mysko så jag kommer kalla in barnmorskan igen. Behövs jag så kommer jag tillbaka."

Hon kom in med undersköterskan vid sin sida och tog en till koll vid livmodern. Då utbrast hon;

"Du är öppen och klar att förlösa!"

Cecilia var glad mellan sina toppar då detta betydde att det snart skulle vara över. Jag fick de där klassiska pappa-tankarna;

*Kommer jag göra rätt och kommer jag finnas här nog för henne*

Cissi kände sig lite illa till mods med lustgasen vid det här laget. Hon mådde illa, var yr och jag trodde att hon skulle svimma av ibland. Så jag ropade tillbaka henne och sa åt henne att ta en paus och ta lite luft. Tack vare detta så slängde hon masken till mig och barnmorskan vred av kranen då Cissi insisterade på att hon absolut inte ville ha mer gas. Och det fungerade. Hon påbörjade krystningarna och "smärtskriken" försvann. Nu la hon all smärta och energi på att bara krysta. Jag stod vid hennes sida hela tiden och gav henne allt hon ville ha. 08.32 var allt klart. Jag hade klippt navelsträngen och 5 minuter senare krystade Cissi ut moderkakan. Barnmorskan gjorde enn snabb koll och Cissi hade inte spruckit, hade inga skador och både hon och barnet mådde jättebra. Vår son var född! Vägde 3710 gram och var 52 cm lång. BB var tyvärr överfullt så vi kom aldrig dit. Vi åkte dock dit i lördags på efterkontroll. Allt såg bra ut förutom någon höftkula som var lite glapp. Barnläkaren sa att det är inga problem nu men det kan bli när de blir större. Så hon kontaktade ortopeden och vi väntar nu på remiss. Men som sagt...det hela är inget farligt och ska inte ge några större men.

IDAG 20/8

Idag började vi med resa till Sandviken. Jag skulle ned och köra på körskolan. Körningen gick väldigt bra. I programmet ingick bl.a start i backe, backa runt hörn, körning i villa-område och så blev det huvudled och lite rondeller på väg tillbaka till skolan. Läraren sa att allt gick jättebra. Så han strök flera punkter i körprotokollet när jag var klar. Det känns skönt. på onsdag blir det stadskörning i 1 timme och tio minuter. Och lärarens fru (som för övrigt tar hand om receptionen på skolan) gjorde Cissi sällskap medan jag körde så hon fick amma och ta hand ta hand om blöjbyten. Det var väldigt snällt!

Efter körningen tog vi oss ned till Gävle. Vi skulle till öron-näsa-hals och göra hörseltest som alla nyfödda ska göra. Allt såg bra ut, han kunde höra "viskningsnivå" som var det minsta godkända. Då blev vi glada.

När vi sedan kommit hem så kom syrran och hennes pojkvän på besök. Vi fick en jättesöt body som det stod Metallica på med ett par svarta solglasögon till William. Tack ska ni ha för det, nu blir han en cool kille:) Så nu är det skönt och bara slappa i sängen. William håller på och ammar i denna stund som jag bloggar. Fick springa från en stund för blöjbyte, men nu äter han.

Till slut vill jag tacka några människor;

*Förlossningen i Gävle

*Gävle Taxi

*Cissis mormor, morfar och morbror för de fina blommorna

*Farsan och Alexander för de fina blommorna

*Carina Magnusson för att hon var kattvakt och för fika, blommor och present när vi kom hem

*Min och Cecilias familj för all stöttning och råd

*Jimmy Bonden Andersson för att du ställde upp som chaufför till BB i lördags

*Och sist men inte minst: min älskade Cecilia för ett otroligt jobb med graviditet och förlossning. Du gjorde ett otroligt jobb! Jag och Förlossningen var väldigt imponerade. Jag kan då säga att jag hade aldrig klarat det som du gick igenom. Så tack för det och att du gav oss vår underbara son<3<3<3<3<3<3

Det får bli allt för idag. Nu ska jag kolla på Färjan 4 som redan har börjat:)

Hej då!

LÅTEN: http://www.youtube.com/watch?v=JcnNb7Pnmok

Hej!

Sitter här med en kopp kaffe och väntar på att gummans bad är klart. Hon väckte mig strax efter 00 pga ökande värkar. Dessa började igår när jag kom hem faktiskt. De byggdes upp i intensitet och styrka under kvällen. Men nu kunde hon inte sova så hon väckte mig. Vi har nyss ringt förlossningen och pratat med dem. De tyckte 2 alvedon och ett varmt bad som sagt. Men med tanke på hur mycket det eskalerade igår så är det nog inte många timmar kvar. Har även laddat ned en "värkapp" till mobilen som beräknar värkens längd, vila och intervall. Så jag tror inte att jag jobbar idag, detta får faktiskt prioriteras. Det är ju ändå min familj. Jag uppdaterar mer sen (ev. när vi är hemma med den lille)!

Ciao

Tjaba!

Idag slutade jag på jobbet vid lunch. Älsklingen hade haft återkommande och varierande huvudvärk sedan morgonen. Hon ringde på lunchen och vi kom överens att kontakta Förlossningen enligt barnmorskans rekommendationer. Hon ringde och vi fick då till svar att komma ned under dagen för att genomföra lite tester.

Eftersom Cissi har haft högt blodtryck några gånger nu så kollades hon i vanlig ordning för protein/äggviteämnen i urinet. Och som vanligt var det negativt. Blodtrycket hade stabiliserat sig och vi kollade även sammandragningar och barnets hjärtljud. Efter ungefär 30-40 minuter kom en lite högre uppsatt barnmorska (tror vi). Hon sa att kurvan såg bra ut men inte helt perfekt. Hon nämnde att det var en "hängmatta" i kurvan på 3 minuter (som inte såg så bra ut). Men det var inget mer med det. Hon passade även på att kolla livmodertappen, -halsen och känna på barnet och fosterhinna. Allt kändes bra där. Tappen var ca 1 cm (brukar normalt vara 3 cm) och Cissi var öppen ca 2 cm. Så hon ville kolla nivån på fostervattnet då brist på detta (beroende på t.ex "läckage") kan innebära näringbrist för barnet. Men enligt ultraljudet så fanns det gott om vatten och han rörde sig. Och han såg helt underbar ut. Vi såg  öra, ögonhåla, ryggrad, revben och könet igen. Vilket skvallrar om en kille för andra gången. Efter allt var klart så sa hon att hon tror INTE att vi kommer gå våra fulla 14 dagar över. Inom en vecka trodde hon, men hon är inte säker.  Men vi har ställt in oss på 2 veckor för att slippa bli besvikna. Nu kommer lite bilder och en låt så hörs vi snart, antagligen blir det om vår son nästa gång med. Mycket bilder och så mycket kärlek vi kan uttrycka oss med. Så på återseende och Ciao, gott folk!

Ingång Förlossningen, Gävle

Gumman helt slutkörd efter en hel dags huvudvärk

Gumman med mätinstrumenten på magen. Den övre mäter en speciell "sammandragnings - muskel". Den nedre mäter barnets hjärtljud. Och innanför instrumentet ligger huvudet.

Låten; Ben E King, "Stand by me": http://www.youtube.com/watch?v=Vbg7YoXiKn0

Hej!

Nu är det bara 4 dagar kvar till BF! Hoppas verkligen att han håller tidtabellen. ;)

Både jag och min sambo längtar så det värker i hjärtat på oss. Längar efter dig, min son! <3

Idag har det hänt ganska så mycket. Vi har gjort matlådor för nästan hela veckan och just nu står jag och håller på med vår andra sats pannacotta. (som f.ö betyder kokt grädde på italienska)

Första satsen är smaksatt med äkta vaniljstång och denna sats blir smaksatt med kaffe. Till detta så kommer det serveras en bärmarinad hämtat från en av Tina Nordströms böcker och som innehåller rivet limeskal, socker, blåbär och pressad limesaft. Dessa ska dekorera efterrätten. Återkommer senare med smakresultat och bilder på bland annat detta.

På återseende!

Ciao!